Inflammationen vid ledgångsreumatism är kopplad till ateroskleros (åderförkalkning), men de nya biologiska läkemedlen mot reumatism minskar inte risken för hjärtinfarkt hos patienterna, visar Lotta Ljung i den avhandling hon försvarar den 7 september vid Umeå universitet.

Omkring 60 000 vuxna svenskar lever med den inflammatoriska sjukdomen ledgångsreumatism (reumatoid artrit, RA). Det är känt sedan tidigare att risken för ateroskleros och hjärtinfarkt är förhöjd vid RA, och traditionella riskfaktorer som höga kolesterolvärden, rökning, bukfetma och högt blodtryck kan inte förklara hela riskökningen. Inflammationen vid ledgångsreumatism har betydelse, men hur den påverkar det som sker i blodkärlen vid ateroskleros är till stor del okänt.

I avhandlingen undersöks några aspekter av sambandet mellan inflammation och hjärt-kärlsjukdom vid RA, dels vad gäller inflammationsaktiva substanser i blod och fettväv, dels effekterna av några bland de nya biologiska läkemedel som dämpar inflammationen.

En typ av biologiskt framställda läkemedel som används bland annat vid RA är hämmare av tumörnekrosfaktorn (TNF). Eftersom dessa medel ofta effektivt bromsar inflammationen, skulle de teoretiskt också kunna minska risken för akut hjärtinfarkt och hotande infarkt. Med hjälp av svenska patientregister jämfördes risken att insjukna i en akut kranskärlssjukdom för RA-patienter som behandlats med TNF-hämmare och för patienter som fått annan behandling. I två riksomfattande studier, som presenteras i avhandlingen, noterades ingen säkerställd skillnad mellan de båda grupperna. I jämförelse med hela befolkningen var hjärtrisken dubbelt så stor hos RA-patienterna oavsett behandlingstyp.

Interleukin-1 receptorantagonist (IL-1Ra), visfatin och osteopontin är några inflammationsaktiva substanser i kroppen som har kopplingar till både inflammation och fettväv. Halterna av dess ämnen var förhöjda i blodprov, men inte i prover från fettväven, från personer med ledgångsreumatism. De båda förstnämnda substanserna är enligt avhandlingens rön relaterade till tidiga tecken på ateroskleros i halspulsådern. Dessutom fanns ett samband mellan mängden IL-1Ra och både inflammationens omfattning och mängden kroppsfett.

Lotta Ljung, som är född och uppvuxen i Söderhamn, är doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, samt överläkare vid Reumatologiska kliniken, Norrlands universitetssjukhus.
Hon kan nås på
mobil 070-603 53 39
e-post: lotta-ljung@telia.com
porträttbild

Fredagen den 7 september försvarar Lotta Ljung, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, sin avhandling med den svenska titelnKardiovaskulär sjukdom vid reumatoid artrit i relation till interventioner (engelsk titel: Cardiovascular disease in rheumatoid arthritis in relation to interventions).
Disputationen äger rum kl. 09.00 i Sal E04, by. 6E, NUS.
Fakultetsopponent är professor Piet van Riel, University Medical Centre, Nijmegen, Nederländerna.

Läs hela eller delar av avhandlingen på
urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-57702

 

Källa: Umeå Universitet

Share →