Studie på Akademiska ska minska trycksår

Trycksår är en av de absolut vanligaste vårdskadorna. SKL:s återkommande mätningar visar att i genomsnitt 14 procent av inneliggande patienter har trycksår. En ny satsning på Akademiska sjukhuset syftar till att öka kunskapen om förebyggande insatser och öka användningen av olika hjälpmedel, men också göra patienterna mer delaktiga.

– Trycksår kan orsaka stort och onödigt lidande som i värsta fall kan pågå i
månader. Rätt förebyggande åtgärder och information till patienterna kan ge
snabba förbättringar. Färre trycksår leder dessutom till kortare vårdtider och
effektivare vård, säger Lena Gunningberg, professor i vårdvetenskap och
FoU-ledare inom kirurgdivisionen på Akademiska sjukhuset.

Forskarna undersöker nu hur väl vårdpersonal och studenter känner till
förebyggande insatser, till exempel tryckavlastning och att motverka
undernäring/vätskebrist, men också hur man praktiskt använder olika hjälpmedel
vid förflyttningar.

Startskottet för studien gick i november i fjol, då närmare 50 undersköterskor
och sjuksköterskor på samtliga vårdavdelningar deltog i en utbildning på
kliniskt träningscentrum. Deltagarna fick då träna praktiskt på optimal
lägesändring av 70-åriga personer i olika viktklasser.

– Deltagarna fick testa ett nytt hjälpmedel utvecklat i USA, MAP-systemet,
som innebär att trycksensorer under lakanet kopplas till en monitor. Apparaten
scannar tryckpunkter, områden på kroppen där trycket är för högt, som syns som
röda fält på monitorn, berättar Lena Gunningberg. Hjälpmedlet har ännu inte
nått den svenska marknaden, men har precis börjat användas i USA. Spontana
kommentarer från de deltagande sjuksköterskorna och undersköterskorna var att
detta var ett jättebra hjälpmedel.

– Den här sortens medicintekniska hjälpmedel kan på sikt bli ett alternativ
till dyra sängar för högriskpatienter. Tekniken kan också bidra till att göra
patienterna mer delaktiga och motiverade att vända sig själva, eller få hjälp
av personalen att lägesändras, framhåller Lena Gunningberg.

Nästa steg i satsningen blir en tremånadersuppföljning av
utbildningsmomenten. Under våren ska man undersöka kunskap och färdigheter hos
sjuksköterskestudenter på termin två och sex.

Enligt Socialstyrelsens riktlinjer ska en riskbedömning göras på alla
patienter över 70 år som läggs in för vård. Vid förhöjd risk upprättas en
individuell vårdplan och patienten undersöks dagligen. Tryckavlastande hjälpmedel
används när en patient redan fått trycksår eller är i riskzonen. I mars genomför
SKL nästa landsomfattande mätning av förekomsten av trycksår. Från i år tas
även åtgärder som exempelvis lägesförändring och hälavlastning med i
beräkningen som avgör hur mycket stimulansmedel landstingen får.

FAKTA: Trycksår

* Uppkommer när huden på ett visst område utsatts för ett tryck som gör att blodtillförseln störts. Mest utsatta är områden där ben ligger tätt under huden, som hälar och korsrygg.

* Risken är hög om en patient blir stillaliggande på grund av sänkt medvetandegrad, skador, svaghet eller smärta. Andra riskfaktorer är nedsatt rörelse- eller gångförmåga, minskat mat- och vätskeintag, inkontinens eller försämrat allmäntillstånd.

* Indelas i fyra grader, från rodnad på huden till död vävnad (nekros).

Källa: Akademiska sjukhuset

Share →