Paleolitisk diet, även kallad stenålderskost, till kvinnor efter klimakteriet kan ge kraftfullt positiva effekter på energiintag och kroppssammansättning, men även på blodfetter och inlagring av fett i levern. De positiva hälsoeffekterna är dock inte enbart kopplade till stenålderskosten, enligt en avhandling från Umeå universitet.

– En förklaring till de positiva hälsoeffekterna är att man generellt tänker på vad man äter och äter färre kalorier när man går på diet. Hälsoeffekterna beror därför sannolikt inte enbart på den paleolitiska kosten utan snarare på det faktum att deltagarna i våra studier fick ett sundare näringsintag och framför allt att de åt mindre, säger Caroline Mellberg, läkare vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå, samt doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, som har skrivit avhandlingen.

Efter klimakteriet får kvinnor en ökad risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom och diabetes, vilket anses orsakas av en omfördelning av fett från höfter och rumpa till magen, där det ur hälsosynpunkt är sämre att lagra fett. Ursprungsbefolkningar på olika platser i världen, däribland Papua Nya Guinea, har varken diabetes eller hjärt-kärlsjukdomar. Caroline Mellberg har i sitt avhandlingsarbete undersökt om det går att undvika de negativa hälsokonsekvenser som klimakteriet medför bland kvinnor i Sverige genom att byta kost.

I en första studie fick en grupp överviktiga kvinnor som genomgått menopaus paleolitisk diet under fem veckor. Resultaten visar att dieten reducerade kvinnornas energiintag, kroppsvikt, midjemått och blodtryck, samt förbättrade en rad metabola parametrar, inklusive blodfetter och inlagring av fett i levern.

I en tvåårsstudie jämförde Caroline Mellberg paleolitisk kost med en kost enligt de Nordiska näringsrekommendationerna, NNR. Även den studien gav en kraftfull och bestående minskning av fettmassa, vikt och midjemått. Under de första sex månaderna var effekten mer uttalad i gruppen med paleolitisk kost, jämfört med gruppen som åt kost enligt NNR. Inga deltagare i någon av studierna hade några kalorirestriktioner utan åt så mycket de ville.

Vid en uppföljning efter två år fanns inga mätbara skillnader mellan grupperna, förutom att deltagarna i gruppen med paleolitisk diet hade en bättre balans när det gäller blodfetter. I båda dietgrupperna sågs en signifikant sänkning av leverfett under studieperioden. Leverns insulinkänslighet förbättrades de första sex månaderna i båda studiegrupperna, dock mer uttalat i gruppen som åt paleolitisk kost. Vid studiens slut hade insulinkänsligheten återgått till ursprungsnivån i båda grupperna.

Caroline Mellberg anser att det behövs ytterligare studier där man undersöker förmågan hos olika dieter att ge gynnsamma metabola effekter, både på kort och lång sikt. Hon nämner bland annat studier där man undersöker en kombination av diet med fysisk aktivitet, särskilt hos personer som har metabola störningar inklusive typ 2-diabetes.

– Fetma är ett tilltagande hälsoproblem i hela världen och fetmarelaterad sjuklighet står för en betydande del av samhällets sjukvårdskostnader, förutom det lidande på individnivå som sjukdomen orsakar. Att öka förståelsen för fetmarelaterad sjuklighet, samt att förebygga och behandla fetma och sjukdomar som kan kopplas till fetma, är därför av stor betydelse, säger Caroline Mellberg.

Caroline Mellberg kommer från Ängelholm. Hon är läkare och arbetar vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå, samt är doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet.

Källa: Umeå Universitet

Share →