Mer än var tredje person som drabbas av en stroke är under 70 år. Långtidsrisken att dö är betydligt större om du är ensamboende och man. Det visar en avhandling som kartlagt 1 090 strokefall i Västsverige.

Doktoranden Petra Redfors har inom ramen för forskningsprojektet The Sahlgrenska Academy Study on Ischemic Stroke (SAHLSIS) studerat långtidsprognosen för 1 090 patienter som insjuknat i hjärninfarkt, så kallad ischemisk stroke, före 70 års ålder. Resultaten har jämförts med 600 kontrollpersoner utan hjärt-kärlsjukdom.

Studierna visar att långtidsrisken att dö efter strokesjukdomen är betydligt större för den som bor ensam: tolv år efter insjuknandet hade 36 procent av de ensamboende patienterna avlidit, jämfört med 17 procent av de sammanboende patienterna. Värst drabbade var de ensamboende männen där 44 procent avled jämfört med 14 procent bland sammanboende män.

Överdödligheten kvarstår även efter att resultaten kontrollerats mot andra kända riskfaktorer som fysisk aktivitet, alkoholkonsumtion och utbildningsnivå.

– Några tänkbara orsaker kan vara att ensamboende lever mindre hälsosamt, i lägre utsträckning tar de mediciner som förskrivits och att de löper större risk att inte söka i tid om något tillbud inträffar. Även hos de friska kontrollpersonerna ser vi att dödligheten är större bland ensamboende och män, säger Petra Redfors som presenterar resultaten i sin avhandling.

Även den bakomliggande sjukdomsmekanismen har betydelse för överdödligheten: hos patienter där strokeinsjuknandet orsakats av åderförkalkning i halskärlen eller en blodpropp från hjärtat är dödligheten större, liksom hos patienter som har diabetes.

Avhandlingen visar också att den som en gång drabbats av en stroke löper tio gånger högre risk att få en ny stroke inom tolv år, jämfört med de friska kontrollpersonerna. Risken för hjärtinfarkt var dubbelt så stor.

– Även här ser vi en ökad risk hos de som bor ensamma. Andra faktorer som ökar risken för ny stroke var den tidigare strokens svårighetsgrad, samt att ha diabetes eller kranskärlssjukdom. När det gäller risken för att drabbas av hjärtinfarkt efter stroke såg vi en koppling till låg fysisk aktivitet, säger Petra Redfors.

Avhandlingen visar också att en mycket stor andel av de som drabbas av stroke har kvarstående problem med exempelvis minne, koncentration och informationsbearbetning sju år efter stroke. Eftersom många av dessa är i arbetsför ålder har detta stora konsekvenser för både individen och samhället.

– Våra resultat understryker vikten av en långsiktig och intensiv förebyggande behandling hos strokepatienter, till exempel medicinering mot bakomliggande sjukdomar som högt blodtryck och diabetes och hjälp med livsstilsförändring. Vi bör framför allt fundera på hur vi kan öka stödet och informationen till ensamboende patienter, säger Petra Redfors.

Avhandlingen Long-term post-stroke outcome – the Sahlgrenska Academy Study on Ischemic Stroke försvarades vid en disputation den 28 november.

Länk till avhandling: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/36739

Share →