I jakten på bättre kunskap om hur vi åldras har forskare från Lunds universitet nu tagit hjälp av småfåglar. I en ny studie har forskarna undersökt olika faktorer som påverkar om fågelungarna föds med långa eller korta kromosomändar, så kallade telomerer.

Arvsmassan i våra celler består av gener som sitter uppradade på kromosomer. Kromosomernas ytterändar kallas telomerer, och dessa skyddar kromosomerna från att klibba ihop med varandra. Ju längre telomererna är desto längre tid kan kromosomerna fungera. Och omvänt, ju kortare dessa ändar är desto mindre tid har kromosomerna, och därmed även cellen, kvar i dugligt skick. Mer kunskap om telomerer kan därför vara av värde för att förstå processen bakom hur vi och andra djur åldras.

I den aktuella studien har forskare från Lunds universitet letat efter förklaringar till varför telomerernas längd varierar hos nyfödda individer. Uppenbarligen är det en fördel att påbörja livet med längre telomerer än tvärtom.

– Det är anmärkningsvärt att det redan tidigt i livet finns så stora skillnader mellan enskilda individer, både hos människor och djur, säger Asghar Muhammad, en av forskarna bakom studien.

Forskarna har utnyttjat data från en 30 år lång studie på ringmärkta trastsångare vid sjön Kvismaren utanför Örebro. Syftet har varit att ta reda på vilka ärftliga faktorer som spelar roll för hur långa kromosomändar som fågelungarna får. Tack vare den långa mätserien har man kunnat jämföra längden på telomerer både hos ungar och hos föräldrarna då dessa själva var nyfödda.

Resultaten visar att telomerernas längd hos trastsångarna beror på en ganska jämn fördelning av ärftliga faktorer och icke-ärftliga faktorer. Det tycks vara så att ju äldre honan är vid ungarnas födelse desto längre kromosomändar får ungarna. De icke-ärftliga faktorerna består av olika aspekter som har koppling till just honan, inte hanen. Det kan exempelvis handla om att honan kan förändra hormonnivå eller antikroppar i äggulan som ungen får i sig redan före äggkläckningen.

Asghar Muhammad konstaterar att trastsångarna här skiljer sig från människan, där tidigare forskning nämligen har visat att de icke-ärftliga faktorer som har betydelse för människobarnets kromosomändar har koppling till pappan istället för mamman.

– Hos människor finns ett samband mellan pappans ålder och längden på barnets telomerer. Ju äldre pappa desto längre telomerer, säger Asghar Muhammad.

Studien publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the Royal Society Biology.

Källa: Lunds universitet

Share →