Var tionde äldre upplever svåra besvär av ångest, oro och rädsla och 15 procent besväras ofta av ensamhet. Hos de här personerna är dessutom missnöjet med äldreomsorgen större.
Det visar Socialstyrelsens årliga undersökning till alla äldre med äldreomsorg.

I år har Socialstyrelsen valt att i Så tycker de äldre om äldreomsorgen analysera resultaten utifrån tre utsatta grupper. Det är de som har svarat att de har svåra besvär av ängslan, oro eller ångest, de som säger sig ofta besväras av ensamhet och de som känner sig otrygga. De här äldre som uppger ett dåligt välbefinnande, och som i större utsträckning svarar negativt på frågorna i undersökningen, är en minoritet. Det stora flertalet uppger precis som tidigare år att de är nöjda med äldreomsorgen. Men för att ge ett underlag till fortsatt utveckling läggs fokus i år på dem som har det svårast.
– Det här är personer som man behöver få upp ögonen för inom äldreomsorgen. Målet är att alla äldre ska känna sig trygga och få en bra omvårdnad, säger enhetschef Stina Hovmöller.

Flera orsaker kan ligga bakom
Flera orsaker kan ligga bakom varför äldre uppger ett dåligt välbefinnande, enligt Matilda Hansson, utredare vid Socialstyrelsen.
– Ängslan, oro och ångest kan bero på kroppslig sjukdom, men också på psykosociala faktorer som mindre fysisk aktivitet, brister i kosten eller bieffekter av läkemedel. När det gäller ensamhet kan det handla om förlust av en partner, att man inte längre har samma rörlighet eller att man saknar kontakt med vänner och bekanta. Och otrygghet kan bero på brister i exempelvis bemötande eller möjlighet att påverka förändringar, säger Matilda Hansson.
Undersökningen visar bland annat att de äldre som upplever dåligt välbefinnande i större utsträckning än övriga äldre med äldreomsorg uppger att det är svårt att påverka när personalen kommer.
De svarar också i högre grad att de upplevt olämpligt agerande från personal det senaste året och de är mer missnöjda med möjligheten till utomhusvistelse och med måltiderna.

Resultaten kan användas för utveckling
Resultaten från undersökningen kan användas av äldreomsorgen i kommunerna för att utveckla sitt arbete.
– Man kan exempelvis se till att personalen har kompetens att upptäcka om en äldre person inte mår så bra. Ibland kanske den äldre har svårt att uttrycka detta och i stället kanske man säger att man har ont någonstans. Från Socialstyrelsens sida inleder vi nu också ett fördjupat arbete kring äldres psykiska ohälsa i samverkan med flera myndigheter, säger Stina Hovmöller.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016 presenteras samtidigt som årets enhetsundersökning där ansvariga för landets äldreboenden och hemtjänstenheter har fått svara på frågor om bland annat rutiner för hur man bedriver säker vård och omsorg.
– I enhetsundersökningen finns också en rad resultat som kommunerna kan använda för sin utveckling, säger Stina Hovmöller.

Siffror i korthet
Totalt har 135 085 äldre, 62 procent, med hemtjänst eller på äldreboende svarat på Socialstyrelsens undersökning Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?, som ligger till grund för rapporten Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016.

    • Majoriteten av de äldre med äldreomsorg har uppgett positiva svarsalternativ för de flesta frågor. Exempelvis anser 78 procent med hemtjänst och 85 procent i särskilt boende att det är lätt att få tag på personalen vid behov. Och 82 procent med hemtjänst respektive 73 procent i särskilt boende anser att personalen alltid eller ofta har tid att utföra sitt arbete.
    • Totalt 52 procent av de äldre i äldreomsorgen uppger att de upplever besvär av ängslan, oro eller ångest, varav 43 procent upplever lätta besvär och 9 procent svåra besvär.
    • Totalt 58 procent av de äldre med äldreomsorg uppger att de besväras av ensamhet, varav 43 procent ibland och 15 procent ofta.
  • De flesta, 86 procent, som bor hemma med stöd av hemtjänst eller i särskilt boende uppger att de känner sig trygga. 10 procent känner sig varken trygga eller otrygga och 4 procent känner sig otrygga.

Källa: Socialstyrelsen

Share →