Den 28 mars 2018 presenterade Socialstyrelsen de nya nationella riktlinjerna för strokevården som innehåller många positiva och efterlängtade förbättringar av strokevården, särskilt inom rehabiliteringen. Samtidigt blottläggs stora utmaningar som strokevården står inför, inte minst de betydande skillnaderna i tidsfördröjningen från insjuknande till vård på sjukhus.

Positivt är att rehabiliteringen har fått en framskjuten roll

En stor del av rekommendationerna i de nya riktlinjerna handlar om att stärka hela vårdkedjan med förebyggande åtgärder, snabba insatser och rätt typ av vårdform i akutskedet samt många olika typer av rehabiliteringsinsatser, skriver Socialstyrelsen.

–          Ett värdigt liv efter stroke är STROKE-Riksförbundets högst prioriterade fråga, vilket gör det särskilt positivt att efter vårt enträgna arbete för rehabilitering får rehabiliteringen en framskjuten roll i förslaget till riktlinjer, säger Kjell Holm, verksamhetschef på STROKE-Riksförbundet.

Riktlinjerna pekar på betydande skillnader!

Riktlinjerna påvisar att det finns betydande skillnader mellan olika sjukhus och mellan olika landsting och regioner när det gäller tidsfördröjningen såväl från insjuknande till ankomst till sjukhus, som inne på sjukhus.

–          Alla har rätt till den bästa strokevården. Varje fördröjd minut medför större risker för bestående funktionsnedsättningar och i värsta fall död. Fler måste få möjlighet att behandlas med trombolys eller trombektomi, fortsätter Kjell Holm.

Oro över finansiering och kompetensförsörjning

–          Vi ser fram emot att förslagen i riktlinjerna kommer att genomföras, men då kommer det krävas mer resurser till svensk strokevård. Den ojämlika fördelningen mellan kommun, landsting och stat är ett problem som kan sätta käppar i hjulet. Dessutom kommer det krävas utbildning av befintlig vårdpersonal men även ökad satsning på att utbilda viktiga nyckelgrupper inom svensk strokevård, avslutar Kjell Holm.

Källa: Stroke-förbundet

Share →