Enäggstvillingar avslöjar genetiska mekanismer bakom åldrandet

I en ny studie som letts från Uppsala universitet har forskare jämfört DNA:t hos tvillingar i olika åldrar. Studien visade att DNA-förändringar i normala blodceller där stora eller små DNA-segment har bytt riktning, duplicerats eller helt förlorats är vanligare hos äldre människor än hos yngre. Resultaten kan bidra till att förklara varför immunförsvaret försvagas hos äldre.

Under en människas liv uppkommer hela tiden förändringar i cellernas DNA. Dessa kan innebära att enskilda byggstenar i DNA:t förändras men än vanligare är att stora segment av DNA:t byter plats eller riktning, dupliceras eller helt förloras. I den aktuella studien undersökte forskarna normala blodceller från, bland andra, enäggstvillingar i olika åldersgrupper och letade efter både stora och mindre rearrangemang av DNA:t.

Resultaten visade att stora rearrangemang bara förekom i gruppen som var äldre än 60 år. Den vanligaste förändringen var att ett DNA-område, exempelvis en del av en kromosom, hade förlorats i en del av blodcellerna. Vissa nästan identiska rearrangemang förekom hos flera personer och några av dem kunde forskarna koppla till en känd blodsjukdom som innebär en störning i benmärgens förmåga att bilda nya blodceller. I den yngre åldersgruppen förekom också rearrangemang och även om de var mindre och mer varierade kunde forskarna också här visa att antalet förändringar hade ett samband med personernas ålder.

– Vi blev själva förvånade att så pass många som 3,5 procent av de friska personerna äldre än 60 år bär på sådana stora genetiska förändringar. Vi tror att det vi ser idag bara är toppen av ett isberg och att sådan förvärvad variation kan vara betydligt vanligare, säger Jan Dumanski, professor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi och en av forskarna bakom studien.

Av cellerna i blodet är det bara de vita blodkropparna som innehåller DNA. Forskarna tror att den ökande andelen celler med DNA-förändringar hos äldre kan ha betydelse för immunsystemets åldrande. Om de genetiska förändringarna innebär att cellerna som fått dem växer till bättre kommer de att bli fler i förhållande till andra vita blodkroppar. Det kan leda till mindre total variation hos de vita blodkropparna och därmed ett försämrat immunförsvar.

Studien är ett samarbete mellan forskare vid Uppsala universitet och Hudson-Alpha Institute for Biotechnology i USA, samt Karolinska Institutet och andra forskningscentra i USA, Polen, Nederländerna och Norge. Studien finansierades huvudsakligen av Ellison Medical Foundation. Resultaten har publicerats on-line i tidskriften American Journal of Human Genetics.

För mer information, kontakta:
Jan Dumanski, institutionen för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet, tel 018-471 5035, e-post: jan.dumanski@igp.uu.se

Forsberg et al., Age-Related Somatic Structural Changes in the Nuclear Genome of Human Blood Cells, The American Journal of Human Genetics (2012), doi:10.1016/j.ajhg.2011.12.009

Källa: Uppsala Universitet