Mätning av hjärtslag visar om pacemaker gör nytta

Genom att mäta hur synkroniserat hjärtats båda kammare arbetar är det möjligt att identifiera vilka patienter med hjärtsvikt som drar nytta av behandling med en viss typ av pacemakerbehandling, CRT, och vilka som inte gör det. Det visar Gani Bajraktari i den avhandling som han försvarar vid Umeå universitet, den 10 juni.

Hjärtsvikt är inte bara ett hälsoproblem för patienten utan även ett ekonomiskt problem för samhället, eftersom en stor andel av patienterna har kvarstående symtom av sin sjukdom i form av andfåddhet, trötthet, svullna ben, med mera, trots att de får behandling. Många patienter får så kallad resynkroniseringsbehandling, CRT, vilket innebär att de får en pacemaker, som hjälper hjärtats båda kammare att slå synkroniserat. Det gör i sin tur att blodet kan pumpas runt i kroppen på ett effektivt sätt.

CRT-behandling ökar överlevnaden bland dessa patienter och ger i många fall ett bra resultat, men trots detta är det nästan 30 procent av patienterna som inte svarar på behandlingen. Vilka patienter som svarar på behandlingen, och inte gör det, har varit föremål för många studier, men hittills har forskningen bara visat måttliga resultat.

Gani Bajraktari har I sitt avhandlingsarbete studerat nyttan av att mäta total isovolymetrisk tid, t-IVT, som är ett mått på den korta tid under ett hjärtslag då hjärtats kammare varken fylls eller tömmer sig på blod.

Avhandlingen visar att t-IVT en viktig oberoende faktor som visar patientens träningsförmåga, kliniska välmående och svar på CRT-behandlingen. Detta resultat är oberoende av om patienten har hjärtsvikt eller inte, hjärtats pumpförmåga, och förekomst av förmaksflimmer. Genom att använda t-IVT för att identifiera vilka patienter som kan dra nytta av behandling med CRT anser Gani Bajraktari att det är möjligt att optimera urvalet av patienter, skydda patienter från en onödig högriskbehandling och även minska kostnaderna för detta.

– Avhandlingen visar att det finns ett stort värde I att mäta t-IVT med hjälp av ekokardiografi I klinisk praxis. Det är väldigt viktigt att vi lär oss identifiera vilka patienter med hjärtsvikt som drar nytta av behandling med CRT, eftersom det är så många som en tredjedel som inte gör det, säger Gani Bajraktari.

Källa: Umeå universitet